Här är reportrarnas vanligaste språkfel

Här är fem av de vanligaste fel som reportrar och skribenter gör, listade och kommenterade av Marianne Stenberg – DN:s språkgranskare och redigerare på Kulturredaktionen. 

blur book close up data

Photo by Pixabay on Pexels.com

Som DN:s språkgranskare hamnar språkfrågor från kollegor på mitt bord. Och ofta är svaret redan givet.
”Gemen”, skriker jag när jag ser någon närma sig mitt skrivbord med en fråga på läpparna. ”Stor eller liten bokstav?” är nämligen den absolut vanligaste frågan jag får.

I skrivna nyhetstexter vill man att så lite som möjligt ska sticka ut, det stör läsningen: versaler sticker ut, gemener är lättare att läsa. Så vi plockar bort så många stora bokstäver vi bara kan. Vi skriver till exempel Ikea med en versal och inte fyra, som företaget vill. Logotypskrivning av typen iPhone och r.o.o.m. gillar vi inte alls, det försvenskas till Iphone och Room.

Rättstavningsprogram, skickliga reportrar, redaktörer och redigerare till trots, fel slinker igenom. Här är fem vanliga fel som vi som skriver i DN ofta gör:

  1. Skribenterna sätter punkt på fel ställe vid citat

Att sätta punkten rätt i en mening som innehåller självständiga citat toppar nog fellistan. Jag låter DN:s biträdande kulturchef Åsa Beckman – som alltid darrar till av obehag när hon ska sätta en citatnära punkt i sina texter – bidra med ett exempel.

Hon sa: ”Barnen fryser lika mycket som girafferna”. Bredvid stod en stressad citymamma och klappade rappt och bestämt i händerna: ”Du vet vad mamma sagt, walk and talk! Walk and talk!”

Slutcitattecknet är – det såg ni väl! – felplacerat i det första citatet och rätt i det andra. Ett självständigt citat föregås vanligtvis av kolon och innehåller en eller flera hela meningar. Ett skäl till att slutpunkten ofta hamnar fel, tror jag, är att skribenten vill att den ska avsluta den egna meningen, det vill säga komma efter det sista citattecknet. Felet är inte alls lika vanligt vid utropstecken, som synes.

  1. Skribenterna klarar mobbning, men inte dejtning  

I somras utbröt ett rejält gräl mellan en redaktör och en redigerare. Redaktören gick i taket när redigeraren hade ändrat dejting till dejtning. ”Det låter töntigt, inte seriöst”, tyckte redaktören. Det gick så långt att meningen formulerades om och verbet dejta användes i stället.

När svenskan tar in engelska lånord på -ing – doping, mobbing, jogging, dating etcetera – vill man inom språkvården göra om dem så att de passar in i det svenska böjnings- och stavningsmönstret: dopning, mobbning, joggning, dejtning. 

Av dessa ord är det framför allt dejtning som väcker starka känslor här på DN. Kanske har de andra orden haft längre tid på sig att accepteras. Tiden får helt enkelt utvisa om även dejtningen har en chans. (Stavningsändringen date till dejta är lättare att fördra. Möjligtvis för att datea ser helt sjukt ut och data finns med en helt annan betydelse.)

  1. Skribenterna väljer lite för ofta vart före var

Var eller vart är en fråga som kan reta gallfeber på läsare när det blir fel. Språkriktighetsboken rekommenderar att man gör skillnad på dessa ord i skrift: var för befintlighet och vart för riktning. Var är du? (befintlighet, svaret kan vara: Här/Där), Vart ska du gå? (riktning, här kan svaret vara: Hit/Dit).

Men riktningen är tydlig: vart är på väg framåt, och inte bara i tal. Det finns regionala skillnader: i Sydsverige råder, enligt samma bok, det omvända och var föredras av en del talare om såväl riktning som befintlighet. På vissa ställen i Norrland gillar man varsVars är du? Vars ska du?

Men var/vart-valet är inte alldeles enkelt, vad säger ni om det här exemplet?

Diane Ladd … får en fråga om var/vart någon tagit vägen och skriker ”SHE WENT TO SHIT AND THE HOGS ATE HER!”

Riktning eller befintlighet? Svaret på frågan i texten innehåller ett rörelseverb, went, och det antyder ju riktning, och skribenten hade skrivit vart, men i redigeringen ändrades det till var. Vem hade rätt?

Skribenten så klart: vart ska det va’ – precis som i sången: Vart tog den stygga lilla loppan vägen? 

  1. Skribenterna har svårt att hålla ihop isär och ihop

Sen börjar ett leende och långt angrepp på det uppenbart förjävliga i att Stockholms- och Sportsidorna hänger i hop.

Så skrev Harald Bergius, editionschef på DN Kultur, i ett kåseri i våras. Det var inte bra. Och då menar jag inte: förjävliga (som jag nog skulle ha skrivit i två ord), det ordet finns inte på DN:s sär- eller hopskrivningslista, utan jag tänker på i hop.

På DN har vi regler för sär- och hopskrivningar för att få enhetlighet i texterna. Från språkriktighetssynpunkt går det ofta att göra både och: idag eller i dagistället eller i ställetfungerar i båda varianter. Men i vissa fall finns det en betydelseskillnad: långt ifrån är mer konkret (Skolan ligger långt ifrån hemmet), långtifrån mer abstrakt (Det är långtifrån sanningen).

Enligt våra regler slås så kallade prepositionsuttryck oftare isär än ihop (fast isär skrivs precis som ihop ihop). Så i DN bör vi alltså skriva: i dag och i stället

Men tendensen på vår redaktion, och i skrivna medier över huvud taget, är att hellre skriva ihop många av dessa uttryck. Jag misstänker att DN:s särskrivningslista blir kortare i framtiden.

  1. Skribenterna kan sällan stava rätt till de här sju orden

Det finns ord som det verkar närmast omöjligt att lära sig att stava, och en del av dem slinker lättare igenom än andra. När något av de sju orden på listan nedan dyker upp i en text läser jag det alltid en extra gång, eftersom de allt som oftast är felstavade.

Följande – visserligen rätt udda – mening innehåller alla de sju värsta stavningsutmanarna. Kan du hitta dem? Och vet du hur de ska rättas?

Ett mångfacetterat orginal gick på upptäcksfärd för att tillfredställa sin öppenhjärtliga och omständiga längtan efter en terass.

Här är de sju orden, nu med bättre stavning:

  1. mångfasetterat(här blir det nästan alltid ett c i stället för ett s)
  2. original(lätt att det första i:et faller bort, det hörs ju inte heller när man uttalar ordet)
  3. upptäcktsfärd(t:et har en tendens att falla bort, det hörs inte alltid heller)
  4. tillfredsställa(två s ska det vara)
  5. omständlig(l:et faller lätt bort)
  6. öppenhjärtig(här lägger man gärna till ett l, öppenhjärtlig)
  7. terrass(två r, två s).

Till sist, vi är medvetna om att det blir fel ibland, och att det ökade antalet texter och ibland också det högt uppvridna nyhetstempot gör att vi alltför ofta släpper igenom felaktigheter till er läsare. Ni ska veta att vi kämpar för att göra rätt.

Marianne Stenberg är DN:s språkgranskare och redigerare på Kulturredaktionen.

Källor som använts: Svenska skrivregler, Språkriktighetsboken och Skiljeteckensboken

Källa: Dagens Nyheter 

Annonser
Publicerat i Media, Nordens språk, nordiska språk, Skandinaviska språk, Språk, svengelska, svensk översättning, svenska, svenska språket, Sverige, Terminologi, Uncategorized | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Olle Josephson: Lånorden som inte spoilar svenskan

Först en spoilervarning: den här texten handlar om lånord som boosta, deala, chilla och hajpa. Kanske kan detta trigga en och annan läsare – men coola ner, de här nya orden är väl anpassade till svenskan.

Språkspalten har tillfrågats om verbet spoila. På svenska har det ju ofta en mycket precis betydelse: att förstöra för kommande läsare, lyssnare eller tittare genom att avslöja för mycket av berättelsens innehåll.

 Spoila står ännu inte i Akademiens ordlista. Exakt ålder är svårbestämbar, men genombrottsår i svensk press tycks vara 2010. Spoiler eller spoilervarning är nog äldre och finns båda i ordlistan. Spoilervarning, en översättning av spoiler alert, nämndes i Språkrådets nyordslista 2014 med anmärkningen ”ökad användning”, men äldsta belägg är från 2002. Att spoiler i betydelsen ’plåtskiva på flygplan eller bil för att minska luftmotstånd’ dyker upp redan kring 1960 kan lämnas därhän.

Denna lånordshistoria är typisk för många ord med engelskt påbrå, inte minst verb: boosta, deala, chilla, dejta, dissa, faila, fejka, filma, hajpa, hinta, levla, mejla, mixa, stajla, stalka, steppa, trigga och många till (alla i Akademiens ordlista utom faila). Betydelsen är ofta mer specifik än i engelska, men kan vidgas efter hand. Boosta var ursprungligen dataspelsterm: att stödja någon att levla, ta sig upp en nivå i spelet. Numera kan det betyda ’förstärka’ mer allmänt.

Spoila-verben är väl anpassade till svenskan. Språkvetare brukar skilja mellan lånords morfologiska och ortografiska anpassning. Den morfologiska anpassningen, ordets böjning och struktur, är perfekt! Verben är tvåstaviga med betoning på första stavelsen och lätt bibetoning på den andra. Detta har ibland beskrivits som den kanoniska formen för svenska ord. (Exempelvis kännetecknar den vardagliga smeknamn: Kicki, Ibbe, Dillan, Tompa.) Och alla verben böjs enligt den dominerande så kallade första konjugationen: spoila-spoilade-spoilat, aldrig till exempel spoilte-spoilt.

Läs mer:  Svenska Dagbladet

Publicerat i Översättare, Översättningar, översättning, Norden, Nordens språk, nordiska språk, oversetting, svengelska, svensk översättning, svenska, svenska språket | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Björksav för att få sig en behövlig vitaminkick efter den långa, mörka vinter

Ett av de vanligaste träden i Sverige är björken. Ungefär 12% av skogsbeståndet i landet består utav björk. Under våren savar björken och producerar björksav, en mer eller mindre bortglömd naturresurs. Förr i tiden, när boskapen, efter vintervilan, fick björksav att dricka var folk mycket mindre allergiska mot björkpollen och gräs. Saven övergick i mjölken som dracks av människor som då […]

via Björksav — Tjörnbo

Publicerat i Natur, Norden, Sverige | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Nordens språk: språkens status i och utanför Norden

 

05 (6)

Stockholm. Foto: Baltic Media 

Språkvetenskapligt sett hör de flesta av Nordens språk till den indoeuropeiska språkstammen. Det gäller färöiska, isländska, norska, danska och svenska, som alla är nordgermanska språk med ursprung i det samnordiska språket som talades under vikingatiden. Senare fjärmade sig språken från varandra och blev åtskilda i en västlig och en östlig språkstam med danska och svenska i den östliga och norska, färöiska och isländska i den västliga. Färöiska och isländska utgör tillsammans de önordiska språken. De är inte ömsesidigt förståeliga med de fastlandsnordiska språken, som är de skandinaviska språken danska, norska och svenska. Den här indelningen handlar bland annat om utvecklingen i uttalet (ljudsystemen).

Även i dag är skillnader i uttalet en aspekt som vållar mest problem för grannspråksförståelsen. Men i motsats till vad man kanske skulle tro utifrån indelningen ovan, är förståelsen mellan norskt och svenskt uttal i våra dagar bättre än förståelsen mellan danska och svenska.

Finskan och de samiska språken tillhör däremot den finsk-ugriska språkfamiljen. I hela det nordliga Norden talas samiska språk över landsgränserna i såväl Norge, Sverige som Finland. I Finland talar en liten minoritet därtill karelska, i Norge kvänska och i Sverige meänkieli. Dessa språk kan inte förstås av personer som talar nordiska språk, om de inte uttryckligen har lärt sig dem.

Danska, finska, norska, isländska och svenska (inklusive finlandssvenska) är statsbärande språk i Norden. Dessa språk samt färöiska, grönländska och samiska är det vi kallar samhällsbärande språk i Norden. De nordiska teckenspråken har en särställning i de nordiska samhällena. ”Deklaration om nordisk språkpolitik” redogör för språkens status och för centrala områden inom nordisk språkpolitik. Ansvaret för att följa upp deklarationen är nationellt, men det nordiska samarbetet ska bidra till att stötta nationella åtgärder.

Danska, finska och svenska är officiella språk i Europeiska unionen.

Danska talas av en minoritet i den tyska delstaten Schleswig-Holstein. I området Sydslesvig har danska sedan 2015 haft status som ett av flera officiella språk.

Finska talas och är ett erkänt minoritetsspråk i den nordvästryska Karelska Republiken.

Språkbruk i det nordiska samarbetet

I det nordiska samarbetet finns det en viss parallellspråkighet mellan de tre skandinaviska språken danska, norska och svenska å den ena sidan och engelska å den andra.

I det officiella nordiska samarbetet används danska, norska och svenska som arbetsspråk. Vid möten i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet sker tolkning vid behov mellan finska, isländska och skandinaviska, men aldrig mellan de skandinaviska språken. Vid sekretariaten för Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet och Nordiska kulturfonden är danska, norska och svenska också arbetsspråk.

Nordiska ministerrådet har sedan 1991 byggt upp ett nära samarbete med de tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen. I det nordisk-baltiska samarbetet används engelska som arbetsspråk.

Även i en del professionella sammanhang är engelska samarbetsspråket.

På vissa sätt skulle det kunna vara lättare och mer praktiskt om allt samarbete föregick på engelska, men det ligger en positiv signal om nordisk samhörighet över språkliga gränser i att det politiska samarbetet håller fast vid grannspråksförståelsen mellan danska, norska och svenska.

De nordiska länderna har ingått flera avtal om nordiskt språksamarbete.

 

Läs mer: Norden.org  

 

Publicerat i Översättare, Översättningsbyrå, översättning, engelska, finska, Nordens språk, nordiska språk, Skandinaviska språk, Språk, svenska, Uncategorized | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Vintermarknaden i Jokkmokk

Någon fler incident med renar blev det inte, tack och lov, men någonstans mellan Torneå och Uleåborg såg jag två renar som korsade vägen men då på betryggande avstånd. Jag kom förresten hem igår kväll efter en dagskörning från Boden. Jag startade vid niotiden på morgonen och kom hem 19.15. Jag hade tänkt starta lite […]

via En dag på Jokkmokk vintermarknad — PJ:s byffé – från by till fe

Publicerat i Språk, Sverige | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Nyorden 2017: Vad betyder ”doxa’, ”blockkedja”, ”plogga” och ”omakase”?

nyorden

38 ord letade sig in på Språkrådets och Språktidningens årliga nyordslista. Bland årets nyförvärv finns ”cringe”, ”halalturism” och ”serieotrohet”. Här är hela listan.

 Alternativa fakta

Uppgifter som presenteras som fakta trots att de står i strid med vad
som kan utläsas av det informationsunderlag som finns.

Det är besvärande att kommunledningen lever i tron och baserar
sitt agerande på att skuldsättningen är normal. Det är den inte.
Att man försöker få allmänheten att tro samma sak genom att
presentera alternativa fakta kring enkelt verifierbara belopp är
ännu märkligare.

(Södermanlands Nyheter 4 oktober 2017)

Kommentar: Av engelskans alternative facts. Frasen fick sprid-
ning med denna betydelse efter att den använts av Donald Trumps rådgivare Kellyanne Conway när hon försvarade pressekreteraren
Sean Spicers felaktiga påståenden om antalet personer i publiken vid
Donald Trumps presidentinstallation.

Blockkedja

Ett verifieringssystem i form av en sorts databas där exempelvis
transaktioner bokförs på ett stort antal datorer som ingår i ett
nätverk, där stabilitet och tillförlitlighet uppnås genom att varje
förändring av informationen måste verifieras av väldigt många av de
datorer som ingår i nätverket.

Genom blockkedjan har vi en teknik som möjliggör applika-
tioner där vi inte behöver lita på en tredje part. Ett exempel ärrösträkningen vid nationella val. I dag litar vi på en centraliserad
rösträkningsprocess, vilket kanske inte är något större problem
i Sverige – men det är ganska många val runt om i världen som
manipuleras av olika parter. Med en decentraliserad lösning sätter
vi i stället vår tillit till blockkedjan som garanterar att ingen kan
manipulera resultaten.

(Göteborgs-Posten 18 september 2017)
Kommentar: Av engelskans blockchain. Blockkedjetekniken
utvecklades först som en central del av den digitala valutan bitcoin.

Blorange

Hårfärg som är blandning av blont och orange.

Pastelliga hårtoner har länge legat högt på trendkartan. Vårens hårhit, som instagram just nu svämmar över av? Färgen ”blorange”, en persikoaktig ton som är en mix mellan blont och orange.

(Amelia 16 mars 2017)

Bonus malus

Skattesystem där fordon med låga utsläpp premieras ekonomiskt medan fordon med höga utsläpp beläggs med en straffavgift.

Det nya beskattningssystemet bonus malus som träder i kra om ett år kommer att förändra våra bilköp. Bilar med höga utsläpp stra as. Många privata bilköpare väntar nog med att förnya bil­ köpet för att nyttja den sänkta skatten e er några år.

(Sundsvalls Tidning 7 oktober 2017)

Kommentar: Termen bonus malus kommer av latinets bonus, ’bra’, och malus, ’dålig’. Den förekommer på olika språk både som beteck­ ning för liknande skatter som den svenska och för andra typer av ekonomiska lösningar som går ut på att vissa saker belönas med en bonus och andra saker bestraffas med en straffavgift. När den sy ar på det nya svenska skattesystemet förekommer den mest i samman­ sättningar som bonus malus­system och bonus malus­skatt.

Cringe

Pinsam.

Jag förstår till och med att jag som förälder är cringe nästan jämt.

(Göteborgs-Posten 26 maj 2017)

Kommentar: Av engelskans cringe som i vardaglig användning förekommer så väl som substantiv, adjektiv, verb och utropsord som uttryck för pinsamhet. Det används också som beteckning för en speciell genre av pinsamma komedier. På svenska förekommer även adjektivformen cringeig, liksom verbformen cringea med betydelsen ’reagera med obehag för att något är väldigt pinsamt’.

Dabba

Göra en dansrörelse där man sänker huvudet mot ena armvecket och samtidigt höjer andra armen.

Hej alla med KP framför näsan! Jag har väntat i era veckor nu, och i dag hände det äntligen: Vår lärare dabbade! Alla tjatade om att hon skulle göra det, och till slut gav hon med sig.

(Kamratposten 6 september 2017)

Kommentar: Av engelskans dab, som används både som substantiv och verb om denna dansrörelse, som uppstod inom den amerikanska hiphopkulturen. På svenska används substantivet dab, eller dabb, som benämning för själva rörelsen. Man kan göra en dab, etcetera.

Direktare

Begravning utan ceremoni.

När dessa ”direktare” blir allt vanligare är det viktigt att inte skuldbelägga dem som väljer detta alternativ. I stället behöver vi fundera över hur vi ska underlätta för människor så att de förstår värdet av en rit – borgerlig eller kyrklig – och att det praktiska kring riten blir så enkelt som möjligt.

(Norran 9 oktober 2017)

Doxa

Lämna ut en privatperson genom att publicera känslig information på internet

Min rädsla handlade inte bara om att få näthat. Kvinnor blev ju doxade och förföljda också.

(Kit 28 oktober 2015)

Kommentar: Av engelskans dox, bildat till docs, kortform av documents, ’dokument’.

Döstäda

Rensa ut och sortera personliga tillhörigheter för att undvika att anhöriga ska behöva göra detta efter ens bortgång

Att döstäda handlar egentligen om att hålla rätt på sina saker och rensa.

(Vestmanlands Läns Tidning 9 november 2017)

Expresskidnappning

Kidnappning som inte varar längre än den tid som krävs för att tömma en persons bankkonto.

Det här tillvägagångssättet kallas expresskidnappning – att offren hålls som gisslan medan gärningsmännen kontrollerar koder och tömmer konton.

(Sveriges Radio 4 maj 2017)

Kommentar: Ordet har kommit in i svenskan som ett översättnings­ lån av spanskans secuestro exprés, som används för liknande fenomen på olika håll i Latinamerika.

Fejkade nyheter

(även fejknyheter, falska nyheter) Osanningar som sprids som sanningar i medierna.

Den ryska inblandningen i det amerikanska valet har varit under utredning ända sedan Trump vann presidentvalet. Nu visar utredningen att 126 miljoner amerikaner nåddes av fejkade nyheter och inlägg skapade i ryska trollfabriker via Facebook och Google.

(TV4 1 november 2017)

Kommentar: Frasen har länge använts på svenska, men ökade stort i användning under 2016 och 2017, en ökning som tydligt kan kopplas till den amerikanska valrörelsen där den engelska frasen fake news användes itigt, både om nyheter som faktiskt var fejkade och om nyheter som var korrekta men som avfärdades genom att påstås vara fejkade.

Fidget spinner

(även fingersnurra och stressnurra) En sorts leksak som man snurrar mellan fingrarna

Fidget spinner – fingerspinnare – är en leksak med tre vingar som normalt hålls mellan tummen och pekfingret och som snurrar när man snärtar till en av vingarna. Man kan också göra vissa trick med spinnern.

(Aftonbladet 22 juni 2017)

Kommentar: Snurrandet anses av vissa ha en avstressande e ekt, vilket ligger bakom den alternativa benämningen stressnurra.

Framtidsfullmakt

Fullmakt som börjar gälla först när fullmaktsgivaren inte kan ta hand om sina personliga och ekonomiska affärer.

Den nya lagen om framtidsfullmakt ger dig möjlighet att i förväg utse till exempel en god man. Han eller hon kan bland annat ta hand om din ekonomi och ditt boende den dag du själv inte längre kan föra din talan. Det förhindrar till exempel bittra arvstvister.

(Aftonbladet 7 oktober 2017)

Funktionsrätt

Rätt till självbestämmande och delaktighet för personer med funktionsnedsättning.

Närheten till anläggningar handlar om en god livsmiljö för Umeåborna. I detta sammanhang vill jag betona vikten av att våra idrottsanläggningar ska utgå från principen om funktionsrätt, det vill säga, det är en mänsklig rättighet att även människor med funktionsnedsättning ges förutsättningar till idrottsutövande.

(Folkbladet Västerbotten 12 augusti 2017)

Kommentar: Ordet har lanserats av den organisation som tidigare hette Handikappförbunden och som sedan maj 2017 heter Funktionsrätt Sverige.

Grit

Uthållighet och hängivenhet i arbete mot långsiktiga mål.

Är du en person som aldrig ger upp? Oavsett vilka motgångar du möter? Grattis. Du kan vara begåvad med grit – en egenskap som sägs vara nyckeln till framgång i livet.

Göteborgs-Posten 1 oktober 2017

Kommentar: Inlånat från engelskan. Begreppet grit används inom psykologisk forskning, och har vunnit spridning främst genom den amerikanska psykologen Angela Duckworths arbete, bland annat hennes bok Grit: The power of passion and perseverance, som publicerades 2016.

Halalturism

Turism på anläggningar som följer specifika kriterier som är upp- ställda för att passa vissa muslimska traditioner.

Eftersom turismen är en av Turkiets viktigaste näringsgrenar söker de nya marknader. Den oberoende affärsmannaorganisa­tionen Musiad föreslår att Turkiet satsar på så kallad halalturism, det vill säga på turister från muslimska länder.

(Dagens Nyheter 9 augusti 2017)

Hyberavdrag

Skattereduktion för hyr-, begagnat- och reparationstjänster.

Ett problem är att konsumenterna gärna vill ha de senaste produkterna och att det går snabbare och inte är mycket dyrare att köpa nytt än att reparera en gammal produkt. Utredningen föreslår därför ett skatteavdrag, ett ”hyberavdrag”, i stil med rut­avdraget, men som inte är kopplat till att tjänsterna ska ut­ föras i hemmet.

(TT 22 mars 2017)

Kommentar: Ordet och förslaget kommer från den statliga utredningen om cirkulär ekonomi.

Inrymning

Instängning eller inlåsning av människor som skydd mot ett yttre hot.

Skolan ska ha följt planen om inrymning i samband med händelsen, då alla elever och personal stängde in sig i klass­ rummen. Detta på grund av att skolan upplevde en förhöjd hotbild.

Sveriges Television 13 december 2016

Killgissa

Påstå något på ett sätt som gör att det verkar som om man vet vad man pratar om fast man egentligen bara gissar.

Den brittiska affärssajten som förklarar för sina prenumeranter att på svenska företag raåder fikapaus med kaffe och bulle – coffee and bun break – två gånger om dagen kan omöjligen ha passerat tullgränsen på Arlanda utan bara killgissat i godan ro på sin kammare.

(Fokus 20 oktober 2017)

Klickfarm

Grupp med personer som får betalt för att systematiskt klicka på annonser på nätet för att generera intäkter till uppdragsgivaren.

När polisen slog till mot huset nära Thailands gräns till Kambodja hittade de nästan 400 000 simkort och 500 mobiltelefoner, som kopplats ihop med en dator. Enligt polisen rör det sig om en så kallad klickfarm, där de tre kinesiska männen arbetade med att generera virtuellt stöd för olika produkter, bland annat godis, örtmediciner och ett turismföretag.

(TT 14 juni 2017)

Kommentar: Av engelskans click farm med samma betydelse.

Knäprotest

Manifestation där deltagarna ställer sig på knä i protest mot rasism.

Även utanför sportens värld skedde knäprotester. Musikern Stevie Wonder satte sig ner på ena knät tillsammans med sin son Kwame Morris under en musikfestival i Central Park i New York.

(Dagens Nyheter 24 september 2017)

Kommentar: Manifestationsformen fick stor uppmärksamhet när president Donald Trump i september 2017 kom med uppmaningen att knäprotesterande spelare i amerikansk fotboll skulle avskedas. Detta ledde till en kampanj till stöd för spelarna och deras knä­ protester i sociala medier under hashtaggen #takeaknee.

Kombucha

Dryck som framställs genom fermentering av te.

Kombucha är sötat te som får jäsa så att det bildas ättiksyra. Drycken får därför en syrlig smak och en fermenterad karaktär. När drycken jäser bildas det en hinna på ytan som kallas för kombuchasvamp. Kombucha anses ha många hälsosamma effekter.

(Metro 22 september 2017)

Kommentar: Ordets etymologi är osäker, men troligen är det kinesiska ordet för ’te’ – 茶 eller chá – involverat.

Kompetensutvisning

Utvisning av person som har kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Reglerna för arbetskraftsinvandring måste förenklas. Den senaste tidens brutala kompetensutvisningar är inte bara en moralisk skamfläck, utan djupt skadliga för det svenska närings­livets utvecklingskraft.

(Svenska Dagbladet 8 oktober 2017)

Kommentar: Ordet lanserades i en artikelserie i Svenska Dagbladet.

#metoo

Hashtagg och benämning för en rörelse som går ut på att motverka sexuella trakasserier och övergrepp genom att många delar med sig av sina erfarenheter av detta.

Erfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp sprids med nätkampanjen #metoo. Nu är det ett bra tillfälle för män att diskutera mansrollen med andra män, anser Svante Tidholm på Män för jämställdhet.

(Aftonbladet 18 oktober 2017)

Omakase

Restaurangmåltid som gästen låter kocken komponera efter eget huvud.

Omakase är begreppet som används för servering där man sätter sig vid en bardisk och låter sushikocken servera efter kockens eget val.

(Sydsvenskan 4 oktober 2017)

Kommentar: Av det japanska uttrycket omakase som betyder ’jag överlåter beslutet åt dig’. Begreppet används främst på japanska restauranger och främst för sushimåltider, men det används även mer generellt om att låta kocken komponera måltiden också på helt andra typer av restauranger.

Pansexuell

Som relaterar erotiskt och romantiskt till människor utifrån deras personlighet och oberoende av deras kön.

Jag har inte riktigt kommit underfund med vad jag är. Men pan­sexuell betyder att man tänder på människor, vad det än är för kön, ickekön, alla kön.

(Aftonbladet 6 januari 2017)

Plogga

Jogga samtidigt som man plockar skräp, oftast i grupp.

Jogga är vad motionärer brukar göra. Men att kombinera det med att plocka skräp har blivit en ny trend som kallas för att plogga.

(SVT 28 september 2017)

Poddtaxi

Litet eldrivet fordon som används som taxi.

Anthonys poddtaxi är framme vid Stureplan. Jag kliver ur det lilla fordonet och tackar för åkturen.

(ETC 9 juni 2017)

Kommentar: Av engelskans pod taxi och podcar. Båda dessa ord används på engelska främst om spårbundna fordon som är betydligt mindre än traditionella spårvagnar och används för kortare trans­ porter, men orden kan också användas om elbilar av det slag som nu har börjat användas för taxitransporter i Stockholm. Engelskans pod kan bland annat betyda ’ärtskida, frökapsel’, och benämningen har motiverats av fordonens kapselliknande utseende.

Postfaktisk

Som hänger ihop med en tidsanda där man inte längre baserar argument och beslut på fakta.

Nu är plötsligt alla rättänkande människor upprörda över att vi har hamnat i en postfaktisk tid, där nättroll och populistiska poli­ tiker kommer undan med de mest hårresande lögner och vägrar att acceptera när de blir rättade.

(Nya Wermlands-Tidningen 18 februari 2017)

Kommentar: Relaterade ord är postsanning, av engelskans post­ truth, och känslosamhälle.

Rekoring

Grupp där konsumenter köper lokalt producerade varor direkt från producenter.

En rekoring är en Facebookgrupp där lokala livsmedels­ producenter lägger ut varor och medlemmarna lägger upp beställningar. Sedan trä as de regelbundet för varuutlämning utan mellanhänder. Idén kommer från Frankrike, men rekoringar har också blivit vanliga i Finland där drygt 250 000 personer är anslutna.

(Råd & Rön 29 september 2017)

Kommentar: Förledet reko är bildat som en kortform av frasen rejäl konsumtion.

Renovräkning

Vräkning av hyresgäster som inte har råd att betala den höjda hyran efter en renovering.

Att hyreshöjningarna blir så stora efter en renovering att människor tvingas flytta har skapat ett nytt fenomen,”reno­vräkning”. På era håll har förhandlingarna landat i att hyres­ gästerna fått tre renoveringsnivåer att välja på, men där även den lägsta innebär en hyreshöjning.

(Göteborg Direkt 30 september 2017)

Kommentar: Ordet är ett översättningslån av engelskans reno­ viction.

Sekundärkränkt

Upprörd av en kränkning riktad mot en annan person.

I vår svenska kultur ingår tydligen att vara så kallat sekundär­ kränkt. Alltså att berätta hur någon annan, från en annan ”grupp” än den man själv tillhör, känner sig kränkt.

(Metro 9 juni 2017)

Serieotrohet

Det är att se ett avsnitt av en tv-serie utan att ens partner, som följer samma serie, får vara med.

Streaminggenerationen har ett skelett i garderoben. Jag tänker på serieotroheten. Denna amoraliska företeelse som är som störst i USA. Det vill säga när man dyrt och heligt har lovat sin partner att man ska se nästa avsnitt tillsammans, men dessvärre avviker från detta förhastade tv­-löfte och tittar vidare själv.

(Tellus lm 24 februari 2017)

Skogsbad

Terapiform som går ut på att vistas i skogen som en metod för att minska stress.

Ett skogsbad innebär att man går ut i skogen och öppnar sina sinnen. Företeelsen växte fram i Japan på 80-­talet, för att råda bot på stressymptom.

(Tidningen Farsta Sköndal 12 augusti 2017)

Kommentar: Företeelsen kallas på japanska shinrin­yoku, vilket kan översättas just som ’skogsbad’.

Snubbelsten

Minnestavla i gatstensformat för person som dödades i Förintelsen.

Snart kan du snubbla över så kallade ”snubbelstenar” på Upp­salas gator, men bara i tanken. De nedknackade gatstenarna fungerar som ett minne och monument för de som föll offer för nazismen mellan 1933 och 1945.

(UNT 28 juni 2017)

Kommentar: Översättningslån av tyskans Stolperstein. De snubbelstenar som finns på olika ställen i Europa ingår i ett projekt av den tyska konstnären Gunter Demnig, som placerade ut sina första snubbelstenar i Berlin i mitten av 1990­-talet.

Spetspatient

Patient som har god kunskap om sin sjukdom och som därför själv får ta vissa beslut om behandlingen.

Hon har Parkinsons sjukdom och vet mer om sin egen sjukdom och hälsa än det är möjligt för en specialistläkare att veta. Hon är en så kallad spetspatient.

(Dagens Samhälle 29 juni 2017)

Kommentar: Uttrycket har lanserats av Sara Riggare, doktorand på Karolinska institutet.

Veganisera

Göra en vegansk version av en maträtt som traditionellt innehåller animaliska produkter.

Men nu till att veganisera den svenska pannkakan! Mjölken är det första vi byter ut och jag föredrar osötad sojamjölk, men det är en smaksak.

(Hembakat 24 augusti 2017)

Viralgranska

Källkritiskt granska uppgifter som sprids snabbt på nätet.

I dag är sanningarna relativa. Nyheterna är underhållning (”därför plingar det i mobilen hela tiden”) och vi får alla se till att viral­ granska och tänka kritiskt om en rubrik lyder ”Ny lag kräver halalslaktad skolmat”.

(Piteå-Tidningen 23 september 2017)

 

Källa: Svenska Dagbladet

Publicerat i Översättare, Översättningsbyrå, översättning, Språk, svenska, Uncategorized | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Samlade tips för billigare översättning

 

Global Markets

Samlade tips för billigare översättning. Foto Storyblocks

 

Samlade tips
Tips 1 Se alltid till att ge din översättare eller ditt översättningsbolag originalfilen. PDF är under inga omständigheter originalfilen. Undvik att översätta papperskopior (fax, o.dl.). Om du inte har ett digitalt original kommer det att bli dyrare för dig att få det översatt. Framför allt kostar det mycket mer att få ett översatt dokument tillbaka som ser ut som originalet.
Tips 2 Vänd dig till ett översättningsbolag med allt du vill få översatt. Det blir billigare, tryggare och bättre i längden.
Tips 3 Se till att det finns rutiner på ditt jobb som säkerställer att endast de texter som ska översättas går till översättaren/översättningsbyrån. Kolla alltid igenom materialet som ska översättas en sista gång, om det ser rörigt ut för dig så ser det dubbelt så illa ut för de som ska översätta materialet. Och det är en enkelbiljett till ett misslyckat och onödigt dyrt översättningsprojekt.
Tips 4 Om texten är av slaget instruktioner ska ni kräva att översättaren använder ett CAT-verktyg.
Tips 5 Försök att undvika att lägga text i bilderna. Lägg istället text för bilder i layoutdokumentet ”ovanpå” bilderna. Annars måste din översättningsbyrå öppna varje enskild bild och lägga in översättningen i den, och det tar tid och blir dyrare än det behöver vara.
Tips 6 Se till att använda unicodetypsnitt i OpenType format. Kräv att din reklambyrå använder ett sådant på era trycksaker. Det eliminerar en massa problem och gör att dina dokument översätts och layoutas smidigare och billigare.
Tips 7 Se till att ha rutiner som tillåter den som beställer översättningar att hitta och komma åt originaldokumenten, inte bara PDF-filerna.
Tips 8 Kräv av ditt reklambolag att typsnittet i ditt företags grafiska profil kan skriva de tecken som ingår i språken på de marknader ditt företag säljer till.
Tips 9 Avtala med externa dokumentleverantörer att de alltid skall leverera originalfilerna utöver eventuella pdf-versioner.
Tips 10 Betala reklambyrån för att skapa originalet men betala översättningsfirman för att göra layout på det översatta materialet. Det är både billigare och ”säkrare” eftersom översättningsbyråer är vana vid att hantera främmande språk och ser om texten inte visas korrekt i dokumentet.
Tips 11 Om du jobbar som beställare av översättningar ska du avtala att ditt företag har rätt till översättningsminnena som skapas i och med att dokumenten översätts och begära att få dem levererade till dig. Bäst är att få dem i TMX-format. Ifall du har tillgång till, och kan hantera, CAT-verktyg kan du begära tvåspråkiga filer i retur som du själv kan skapa ett översättningsminne av. Detta gäller oavsett om du vänder dig till en översättningsfirma eller en frilansande översättare. Översättningsminnet kommer att bespara dig pengar om och när du vänder dig till en annan översättningsbyrå eller översättare i framtiden.
Tips 12 Ge översättaren tid att översätta. Räkna med att översättaren behöver minst en dag per 1000 eller 2000 ord beroende på materialets textslag. Ge dessutom gärna översättaren någon extra dag till att gå igenom texten ordentligt.
Tips 13 Om du vet att Flashfilmen du skapar (eller beställt) ska översättas, se till att hämta all text från en extern XML-fil. Det spar otroliga mängder pengar och tid.
Tips 14 Välj rätt verktyg för rätt slags text. Om det är stora tjocka manualer med instruktioner, som ska översättas till en mängd språk så använd FrameMaker. Om det är vackra broschyrer eller korta reklamdokument, använd InDesign eller QuarkXPress. Om det är interna utskick eller avtal är det lämpligt att skapa dem i något av Microsofts Officeprogram. Om du arbetar mot ett CMS-system, se till att du kan exportera och importera texter i XLIFF- eller XML-format.
Tips 15 Se till att skapa det material som du vill få översatt i ett format som går att hantera med CAT-verktyg. Om du är osäker på vilket program du ska välja så tveka inte att fråga en översättningsbyrå, de kommer gladeligen att hjälpa dig med tips.
Tips 16 Förbered dig på att texten i dokumentet som ska översättas kommer att ta upp mer eller mindre utrymme än originaltexten. Antingen håller du en ”gles” layout och lämnar mycket extrautrymme kring all text i layouten, eller så ser du till att dokumentet är ”dynamiskt” och tillåter att den översatta versionen har fler eller färre sidor än originalet.
Tips 17 Översätt inte ett material till höger-till-vänster-språk i Word och räkna med att kunna klippa och klistra över det till det format du ska använda till tryck. Det blir förmodligen ett dyrt misslyckande.
Tips 18 Om du vill få ett material som sedan ska tryckas översatt till ett höger-till-vänster-språk så se till att begära en tryckfärdig pdf vid leverans av översättningen. Annars är risken att det blir fel vid själva tryckningen.

 

Källa: Twin Engine Webshop

 

Publicerat i Översättare, Översättningar, Översättningsbyrå, Översättningsbyrå i Stockholm, Uncategorized | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar