Litauen. Landet där slang kan stå dig dyrt

Collage_Fotor Lithuanian language

av: Anne Markowski, Språktidningen

I Litauen är det olagligt att göra grammatiska fel i medierna, och företag som skriver slang kan få böter. Litauiska är Europas ursprungligaste språk – och ska så förbli!

– Mitt jobb handlar om att hålla balansen mellan korrekt språk och kreativ frihet. Det är svårt. Ofta vill reklamskribenterna använda slang och informella uttryck. De blir sura på mig när jag säger att de inte får. Jag måste hela tiden påminna om att det inte är jag som har skrivit lagen.

Asta Baranauskaitė jobbar som redaktör på en reklambyrå i Vilnius. Hennes uppgift är att kontrollera att byråns skribenter inte bryter mot lagen. Den litauiska språklagen kräver att allt som publiceras offentligt, oavsett medium, ska följa det regelverk som satts upp av den statliga språkkommissionen.

Listan på de allvarligaste formerna av felaktig språkanvändning är över fyrtio sidor lång. Den innehåller lånord från tyska, ryska och engelska, samt grammatiska influenser och andra systematiska förändringar, som inkorrekta ord- och satsbildningar. Utöver de fyrtio sidorna med totalförbjudna uttryck ger språkkommissionen mängder av råd och rekommendationer. I lagtext får bara de rekommenderade orden förekomma. Den som känner sig osäker inför det digra regelverket kan ringa kommissionens rådgivning.

– Det finns slanguttryck och lånord som alla litauer använder till vardags, och man vet inte att de inte är tillåtna. När jag förklarar för reklamskribenterna att de inte får använda ett visst ord i sina texter blir de ibland helt förbluffade. Ofta är det korrekta ordet som står i ordboken ett ord som ingen använder. Då får vi problem med hur texten ska formuleras, säger Asta Baranauskaitė.

I fråga om både ordförråd och grammatik har litauiska stora likheter med sanskrit, som hinduismens heliga texter är skrivna på. Båda ligger nära det utdöda tungomål ur vilket alla indoeuropeiska språk sägs ha utvecklats, så kallad proto-indoeuropeiska. Litauiska har därför spelat en viktig roll inom historisk lingvistik, i försöken att återskapa det europeiska urspråket. Den franske lingvisten Antoine Meillet (1866–1936) uppmanade den som undrar hur proto-indoeuropeiska lät att besöka bönderna på den litauiska landsbygden.

Här finns en delförklaring till språkvårdsivern. Ett unikt språk vill man bevara. En annan handlar om Litauens historia, där nationellt och språkligt förtryck har varit återkommande inslag. Ända sedan medeltiden har andra nationer dominerat landet, och språket har blivit en symbol för den nationella identiteten. Inte förrän 1991, efter befrielsen från Sovjetunionen, blev Litauen ett helt självständigt land, och litauiska dess officiella språk.

Så syns släktskapet

Litauiska / Latin / Sanskrit / Svenska

mėnesis / mensis / masa / ’månad’

dantis / dentes / dantas / ’tänder’

naktis / noctes / naktis / ’natt’

avis / ovis / avis / ’får’

dūmas / fumus / dhūmas / ’rök’

Böjbart urspråk

Proto-indoeuropeiska är det urspråk ur vilket alla indoeuropeiska språk sägs ha utvecklats. Kunskapen om proto-indoeuropeiska bygger på rekonstruktioner med utgångspunkt i utdöda språk, som sanskrit, latin och gammalgrekiska. Proto-indoeuropeiska talades troligen omkring år 3 700 före vår tideräkning. Det var ett så kallat flekterande språk, där mängder av böjningar visade de grammatiska relationerna mellan orden.

Andra språk kom alltid först

Från 1300-talet till sent 1700-tal hade Litauen nära politiska band till Polen. Adelsmän och medelklass talade mest polska, och litauiska blev böndernas språk. På 1800-talet blev Litauen en del av Tsarryssland och det ryska språket dominerade. År 1864 förbjöds litauiska i grundskolorna. En nationalistisk motståndsrörelse tryckte böcker på litauiska och smugglade in dem i landet. Under mellankrigstiden, 1918 till 1940, var Litauen delvis självständigt, men 1940 ockuperades landet av Tyskland och 1944 av Sovjetunionen. Ryska blev obligatoriskt i skolan. År 1991 blev Litauen självständigt och litauiskan blev officiellt språk.

Källa: Språktidningen. Läs hela artikeln här.  

 

Publicerat i Översättningsbyrå, Översättningsbyrå i Stockholm, översättning, Språk, svensk översättning | Märkt , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Översättning för globala affärer: lägre priser med högre servicekvalitet

AnnaPelekzirne

Anna Pelēkzirne, marknadschef Baltic Media Translations AB

Om du siktar på internationella marknader och behöver professionella och ISO-kvalitetscertifierade språktjänster med snabba leveranser och de bästa priserna på marknaden, prova oss – en internationell översättningsleverantör med mer än 25 års erfarenhet på den nordiska marknaden.

De konkurrenskraftiga översättnings- och lokaliseringspriserna uppnås tack vare de låga produktionskostnaderna på grund av vår geografiska plats.

Baltic Media är en professionell översättningsbyrå i Nordeuropa (Stockholm och Riga) som arbetar globalt från det internationella kontoret i Riga.

Hög kvalitet, enastående kundservice och snabba leveranser från professionella och infödda översättare har alltid varit Baltic Medias hörnstenar och kommer att förbli så under överskådlig framtid.

Mer om vår översättningsprocess

12 argument för varför du ska välja översättningsbyrån Baltic Media Translations AB 

 Skicka din prisförfrågan  från vår webbsida här eller via e-post och få 20 % rabatt. Ange kod: GoGlobal2017

E-post: nordics@balticmedia.com

Telefon: +46 (0) 8 767 60 24

Publicerat i auktoriserad översättare, auktoriserad översättare ryska, Översättare, Översättning till persiska, Översättning till tyska, Översättningar, Översättningsbyrå, Översättningsbyrå i Stockholm, Översättningstjänster, översättning, översättning av hemsida, översättning av webbsida, översättning från svenska till tyska, översättning hemsida, Bolag, Digitala agendan, E-handel, engelska, EU, Export, Export industri, Företag, finska, franska, internationell e-handel, Marknadsanpassning- Lokalisering -Översättning, Marknadsföring, oversettelsesbyrå, oversetting, Reklam, ryska, Språk, startup, svengelska, svensk översättning, Svensk export, svenska, svenska språket, Sverige, Terminologi, Uncategorized, Verkkosivujen kääntäminen | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Översättning till engelska: felen svenskar inte vet att de gör i skriven engelska

Collage_Fotor English in sweden

Collage: Baltic Media Translations

Svenskar talar och förstår engelska utmärkt. Tester blottlägger däremot brister i skriven engelska. Det är det allmänna omdömet. ”Svenskar har bra flyt i språket, men har en tendens att överskatta sin förmåga och märker inte felen”, säger Christer Larsson, universitetslektor vid Uppsala universitet, och ger några exempel.

Monday to Friday. Stor begynnelsebokstav på veckodagar och månader missar vi svenskar ofta när vi skriver på engelska. Men det finns fler – och värre – misstag:

Ing-formen – pågår bara tillfälligt

”The progressive”, eller ing-formen, kan beskriva något som pågår, när något annat händer, säger Christer Larsson.

– Jag tänkte precis på dig när du ringde. ”I was just thinking about you when the telephone rang”.

Det kan också belysa skillnaden mellan tillfälligt och varaktigt:

– ”I am working as a teacher – tillfälligt. ”I work as a teacher” – permanent, exemplifierar Christer Larsson och tillägger att svensken har en tendens att använda ing-formen lite för ofta på engelska.

Apropå ing-formen kan påpekas att McDonalds slogan ”I’m loving it” egentligen är språkligt fel, det ska vara ”I love it”. Fast ingen kan påstå att företagets slogan varit misslyckad…

Tredje person singular s glöms bort

I tider av högskoleprov och ansökningar till utländska universitet belyses kraven på att behärska engelska. Det kan stupa redan på tredje person singular s för den svenske studenten:

– Det händer jätteofta att det s:et ställer till det, säger Christer Larsson och ger ett exempel:

– ”I hear, he hears”. Det blir ju ingen skillnad på svenska: Jag hör, han hör, tillägger Christer Larsson, lektor, som under det senaste decenniet huvudsakligen undervisat i akademiskt skriven engelska.

En annan sak som den svenske svenske studenten i gemen har svårt med är ”The progressive”, eller ing-formen:

Inledande adverbial kuggar många

Skriftlig meningsbyggnad på engelska kan var svår att konstruera för svensken. Ta exemplet: I augusti kommer jag ha tid att slappna av.

– Det är ett inledande adverbial. Många svenskar skulle skriva ”In August will I have time to relax”. Det rätta är: ”In August I will have time to relax”, säger Christer Larsson.

Svenskar kan även ha problem att hitta rätt språknivå och nyanser på engelska:

Svenskars informella tilltal blir fel

Ett nyansproblem för svenskar är att hitta rätt tilltalsnivå i brev och mail.

– Vi är vana vid ett informellt tilltal till lärare och myndighetspersoner. Så är det inte när man till exempel skriver ett mail utomlands till en professor man aldrig träffat, säger Christer Larsson.

– Hej! Går utmärkt, men att börja ett brev med ”Hi”! på engelska till en okänd person är helt fel. ”Dear professor”, skulle jag föreslå. Svenskar kan ha svårt att ta till sig uttrycket dear som man upplever som intimt. Men det är exakt vad man förväntar sig utomlands, säger Christer Larsson.

Stor bokstav både på Monday och April

Att det är stor begynnelsebokstav både på veckodagar och månader i engelskan är inte alltid lätt att komma ihåg. Översättningar kan också vara svåra.

– Här kan faktiskt faktumet att ordförrådet och strukturen i språken är ganska lika ställa till det, säger Christer Larsson. ”Actual” betyder inte aktuell utan faktisk, egentlig. Samma sak med ”Eventual”, som betyder slutlig eller slutligen och inte eventuell som många tror.

Dubbel konsonant är också vanligare i engelskan. Adress på svenska skrivs som address på engelska.

”Kommunikation värderas högre än riktighet”

Merja Kytö, prefekt på engelska institutionen vid Uppsala Universitet, ser en anledning till att gymnasieelever som siktar mot universitet utomlands kan ha svårt med skriven engelska:

– Språkriktigheten i skolorna värderas inte lika högt som kommunikation. Engelska rättas inte som förr. Talspråket och den digitala utvecklingen gör att man vänjer sig vid att inte uttrycka sig i fullständiga meningar, säger hon.

Källa: Läs hela artikeln här – Svenska Dagbladet

Publicerat i Översättare, Översättningar, Översättningsbyrå, Översättningstjänster, översättning, oversettelsesbyrå, oversetting, Språk, svengelska, svensk översättning, svenska, svenska språket, Uncategorized | Märkt , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Finland: Arabiskan tredje största främmande språket, efter ryska och estniska

språkfinland1

 I slutet av år 2016 bodde det 353 993 personer med ett främmande språk som modersmål i Finland. Allt fler av dem talar arabiska, den arabiska gruppen gick om de somaliska och engelska grupperna och blev tredje störst.

Överaktuarien vid Statistikcentralen Markku Rapo säger att antalet arabisktalande har ökat på grund av den stora flyktingströmmen år 2015 och att antalet positiva asylbeslut har ökat. Speciellt har andelen arabisktalande irakier och syrier klart ökat.

I slutet av fjolåret bodde det 21 783 personer i Finland som har arabiska som modersmål.

Den officiella befolkningsmängden i Finland i slutet av år 2016 var 5 503 297 personer och folkmängden ökade med 15 989 personer. Antalet personer med finska, svenska eller samiska som modersmål minskade med drygt 8 000 personer.

Däremot ökade antalet människor med ett främmande språk som modersmål med drygt 24 000 personer.

I Finland finns 105 000 personer med dubbelt medborgarskap. 20 324 var infödda finska medborgare men hade beviljats medborgarskap i ett annat land. Antalet utländska medborgare som beviljats finskt medborgarskap var 84 673.

De största grupperna med dubbelt medborgarskap var ryssar, svenskarna var näst störst, därefter följer somalier, ester och amerikaner.

Under år 2016 ökade befolkningen i sju landskap och minskade i tolv. Folkmängden ökade mest i Nyland, Birkaland och Egentliga Finland. Befolkningen minskade mest i Södra Savolax och i Satakunta.

Ser man till kommuner och städer ökade befolkningen kvantitativt sett mest i Helsingfors, Esbo och Vanda. Relativt sett ökade befolkningen mest i Sibbo (2,7 procent), Vanda (2,2 procent), Kangasala (1,9 procent) och Esbo (1,8 procent).

Folkmängden minskade kvantitativt sett mest i Kouvola och Salo och relativt sett mest i Rääkkylä (3,4 procent), Valtimo (3,4 procent) och Kivijärvi (3,3 procent).

Källa: Yle 

Publicerat i Finland, ryska, Språk, svenska, Uncategorized | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Översättningsbyrå för reklam och marknadsföring: rätt budskap till rätt målgrupp

Översättning och lokalisering av marknadsföringsmaterial – reklam, PR-texter, nyhetsbrev etc.  handlar inte bara om ord utan om vilket budskap du vill förmedla till din kund. Oavsett om det gäller din webbsida, broschyrer eller e-post, ska inte orden väljas bara för sin betydelse utan också för hur de låter, för att på så sätt nå ut med rätt budskap till rätt målgrupp. Därför kräver översättning av marknadsföringsmaterial till ett främmande språk lite extra ansträngning just för att ge innehållet dess rätta betydelse.Översättning för reklam och marknadsföring

Källa: Översättningsbyrå för reklam och marknadsföring: rätt budskap till rätt målgrupp

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Bilingualism is an advantage. How it affects the brain, well, that’s a question we are still working on.

Over the past few years, you might have noticed a surfeit of articles covering current research on bilingualism. Some of them suggest that it sharpens the mind, while others are clearly intended to provoke more doubt than confidence, such as Maria Konnikova’s “Is Bilingualism Really an Advantage?” (2015) in The New Yorker. The pendulum swing…

via How you learned a second language influences the way your brain works — Quartz

Publicerat i Kommunikation, Språk, Uncategorized | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

TermCoord provides a seminar on Terminology in EU legal translation at the University of Luxembourg

In the framework of the subject ”Terminology” in the University of Luxembourg ms. Stamtcheva delivered a lesson on Terminology in EU legal translation.

Källa: TermCoord provides a seminar on Terminology in EU legal translation at the University of Luxembourg

Publicerat i Översättare, översättning, Terminologi, Uncategorized | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar